Jag fastnade för Melinda när jag var och provred henne första gången! Det är något speciellt med henne <3
När jag fick hem Melinda första dagen stod hon i en sandhage i väntan på att nästa dag få komma till en större hage..
Kunde inte fånga henne på hela första dagen, andra dagen gick det väl betydligt bättre!
Det tog henne säkert en månad att börja slappna av, då gick allt mkt bättre.
Det gick inte att röra hennes hals, huvud, ect. Grimman gick knabbt att ta av elr på!! Hon stog väldigt länge med grimma på dygnet runt, så småning om började vi ta fram tränset, det gick inte alls ska jag säga er, hon stog och stampa, ibland kunde hon tom få för sig att stegra! Vi tränade och tränade och tränade, tog säkert en vecka innan jag fick på henne tränset första gången.. Jag plockade bort bettet varje gång jag tränade, till slut gick träningen hyfsat iaf^^ Jag började longera henne, det värkade inte som att hon hade gjort det förut? Hon förstod inte vad hon skulle göra, stannade, tvekade, mm.
Så då började vi träna på det oxå, fast det var rätt lätt att lära henne!
Efter en tid började vi ta av grimman när vi hade träns på.. (innan hade jag den kvar under)
Det blev rättså mkt tidskrävande och rätt mkt tålamod!! Det gick bättre och bättre (inte nära bra)
Jag började försiktigt rida barbacka eftersom jag inte hade någon sadel än då!
Hon var snäll, skötte sig bra! Men hon var fortfarande inte helt hemmastadd än.
Tiden gick, vi tränade på, nya problem, nya blåmärken ;)
Såsmåningom åkte vi till Glada Hästen i västerås och prövade ut en sadel..
Jag började rida lite mer ordentligt, hon var snäll. Helt plötsligt vände det, hon blev brunstig och bångstyrig, + att hon började känna sig hemma.. Hon började tycka att hon skulle bestämma! Hon testade mig till en förbannelse, till slut fick hon tom för sig att börja stegra.
Till sluut gick den där perioden över tack och lov, men hon var fortfarande så fruktansvärt envis så det fanns inte!!
Det dök upp saker som jag inte visste och vi tränade för fullt! Tuuuur att jag har tålamod :O

Ett tag för inte så änge sän var hon jättefin och vi tränade regelbundet för Elin Landing, det gick suuuper värkligen..
Men helt plötsligt, det var som å vända på en hand, så blev hon helt jättekonstig, stegrar, backar i rusaande fart, slår med frambenen. osv osv.

Det har varit tårar och onda sirklar, men ändå är det som att jag bestämt mig för att inte ge upp!
Jag ska klara det, + att jag fortfarande älskar henne även fast hon är så jävla dumm ibland!

Orkar faktiskt inte skriva mer just nu -.-